Grusad SR-korrespondent: Varför kastar judar sten?
Sveriges Radios korrespondent i Israel berättade i P1 Morgon hur han grusades vid ett besök i Hebron (8 min 50 sek in):"Stämningen i Hebron är förgiftad av det faktum att omkring 500 judar har flyttat in i den för övrigt helt palestinska staden, och bildat några groteskt befästa bosättningar mitt inne i staden. Och de skyddas av omkring 4000 israeliska soldater. [...]
"Vi förföljs av några judiska flickor i 15-16-årsåldern och de skriker åt oss. Några yngre pojkar - närmast barn - hänger på, och plötsligt rasslar det kring fötterna på oss. De kastar sten. Inte så stora stenar, men de blir efter ett tag lite större när några tonårspojkar börjar hjälpa till. [...] Soldaterna är till för att hjälpa bosättarna, inte för att stjälpa dem när de ska förgöra fienden. Flickorna är de mest aggressiva. De skriker och hötter med nävarna, både mot oss och mot soldaterna, medan pojkarna börjar ge sig av. Det är som det alltid är bland de religiösa judarna. Det är kvinnorna som får göra jobbet, medan männen sitter i Bibelskolan och studerar de judiska urkunderna. [...]"
"Vad är det som får barn och tonåringar att kasta sten mot helt okända människor? Vad är det de får lära sig där hemma av föräldrarna?
Lägg märke till den fördomsfulla prosan i reportaget, och testa med att byta ut ordet "jude" mot "arab". Notera hur reportern anser att stämningen i Hebron, som är judendomens andra heligaste plats efter Jerusalem och som beboddes långt före den arabiska invasionen, har "förgiftats" av den judiska befolkningen. Tydligen får inte judar bo i det han felaktigt kallar "palestinsk stad". Ett intressant resonemang från det gamla Sydafrika. Notera också att han lägger skulden på judarna för att de behöver bevakning. Inte på de palestinska terrorister som gör bevakningen nödvändig.
När det gäller stenkastning har han naturligtvis rätt i att det är oacceptabelt även om det är extremt ovanligt bland israeler, och soldaterna ingrep. Men hur många gånger har Fridén ställt frågan vad palestinska barn lär sig av sina föräldrar, i skolan, i palestinska media och i moskén? Och har han hittat något svar till varför palestinska barn, varje dag, kastar sten eller skickas som självmordsbombare till Israel (14 st. på 2 månader)? Har han undersökt hur de indoktrineras i hat och i förnekandet av Israel? Varför blev detta ett reportage när det omvända fenomenet är så pass mycket mer vanligt och framförallt dödligt? Och för att besvara Fridéns fråga: kanske är barnen trötta på att ensidiga och fördomsfulla journalister från andra sidan jorden dimper ned och behandlar dem som ett "gift", och med apartheidlogik försvarar dem som står för de verkliga attackerna i en historisk judisk stad. Hur skulle palestinier reagera om Fridén hade beskrivit araberna i Israels huvudstad på samma sätt?
14 Comments:
Visst är stämningen i Hebron otroligt infekterat. Det finns ingen annan stad där judar känner sig så utsatta och förföljda. Fram till 1929 var Hebron en de få ställen på jorden där judisk närvaro aldrig avbröts. Till och med romarnas eliminering av Israel inte blev slut för judisk närvaro.
Däremot 1929 – fyra år innan Hitler kom till makten i Tyskland - utsattes stadens judar för systematisk utrotningspolitik. Massakern ledes av Hajj Amin al-Husseini som senare blev en av Hitlers närmaste bundsförvanter och dömdes till döden för nazistiska krigsförbrytelser i Jugoslavien. Bara efter 6-dagarskriget 1967 kunde de komma tillbacks. Men stadens araber visade sig vara lika fientliga som 1929. Nästan varje år mördar palestinier en eller flera bedjande judar vid patriarkernas grav.
Därför är judisk Hebron idag är inte stad som alla andra. Där bor inte vanliga ”borgare” som tänker först och främst på sin ekonom och välstånd – sådana flydde därifrån för länge sedan. Hebrons judar är idealister, människor, som ser den judiska närvaro i en av de äldsta judiska städer som en viktig och principiell fråga.
Visst är det svårt att ursäkta att man kastar sten. Men tyvärr, kommer det att vara så till Hebrons judar ska inte behöva känna sig ansatta i sin egen stad.
"Vad är det som får barn och tonåringar att kasta sten mot helt okända människor? Vad är det de får lära sig där hemma av föräldrarna?
Christer Friden träffade judiska ungar som kastade stenar på honom. Om han hade träffat muhammedanska ungdomar och hade tur, kunde han skriva :
"Vad är det som får muslimska barn och tonåringar att spränga sig själv och helt okända oskyldiga människor till döds? Vad är det de får lära sig där hemma av sina muhammedanska föräldrarna?"
Lubbe Ferrysson
Utkast,
Amin al-Husseini undkom dessvärre till den muslimska världen via Egypten (med bland annat fransk hjälp).
Intressant nog beskrivs han på följande sätt av The World Muslim Congress:
http://www.motamaralalamalislami.org/history.html
The World Muslim Congress, Motamar Al-Alam Al-Islami, which enjoys Consultative Status with the UN in New York through the ECOSOC and UNICEF and observer Status with the Jeddah-based Organization of the Islamic Conference (OIC), was founded in an assemblage of eminent leaders from the World of Islam held in Makkah in 1926. King Abdul Aziz of Saudi Arabia played host to the Congress. A leading light in this congregation was the Grand Mufti of Palestine, Alhaj Aminul Hussaini.
The Congress resolved that a permanent international Islamic organization be set up to promote solidarity and cooperation among the global Islamic community (Ummah). It assumed organizational shape in the second International Islamic Conference held in Baitul Maqdas (Jerusalem) in 1931. The constitution and rules and regulations of the Motamar Al-Alam Al-Islami were framed and approved in this conference held under the presidentship of Alhaj Aminul Hussaini, the Grand Mufti of Palestine. He was elected as a President of the Motamar; the two Vice-Presidents elected were Allama Dr. Mohammad Iqbal and Syed Alouba Pasha./---/
Som du ser leder alla vägar till FN...
Och jag som trodde att stenkastning var en helt acceptabel protestmetod?!
Araber som kastar sten i intifadans namn brukar man ju i Sverige närmare hylla, eller har jag fel?
SR's rapportering var klart antijudisk och borde granskas. Tonen var både fördömande fördomsfull.
Rapportören kan tydligen ingenting om Hebrons historia. Kan någon upplysa honom?
"Araber som kastar sten i intifadans namn brukar man ju i Sverige närmare hylla, eller har jag fel?"
- Mitt i prick, A-K!
Bra redogörelse Utkast!
Vänsterns - och Europas - rasism blir absolut tydligast när man kommer i närheten av Mellanöstern.
Fullkomligt olika moraliska måttstockar gäller. Fullkomligt olika språkbruk.
På sätt och vis är synen på araber minst lika - om inte mer - nedsättande eftersom man inte tillerkänner dem något som helst personligt ansvar. Visserligen är detta en hållning som också anammas av flertalet arabiska regimer och islamistiska grupper (de är alltid "offer" för sionism, imperialism, tusen år gamla korståg osv.).
Men det försvarar på inga villkor den nuvarande svenska "nyhetsrapporteringen". Den är helt enkelt undermålig och djupt tendentiös. Alla som studerat arabisk media vet att SR svalt den arabiska propagandan med hull och hår.
Nu är det på tiden att den här frågan förs fram på första parkett en gång för alla. Det krävs också en diskussion om varför det kunnat bli så här (det finns ju åtminstone en handfull viktiga skäl).
Hursomhelst är det en ENORM tur att det finns bloggar som denna.
TACK!
ASO, du har helt rätt om rasismen.
Kul att du gillar det jag skriver! Men den här bloggen skulle aldrig bli vad den är utan era engagerade och initierade kommentarer! Tack!
Mvh - Alicio
När vi ändå är inne på Stormuftin så är det synnerligen bisarrt att han styrde Gaza fram till 1967!
Judarna flydde Förintelsen i Europa men hamnade granne med en som varit delansvarig till Förintelsen. Ur askan i elden.
Åh, gud så fånigt!
Kommer snarast att tänka på Oz' "komediavsnitt" härom veckan, det var minst lika fånigt. Det var späckat med små sångnummer som framfördes i Augustus filosofikub.
Höjdpunkten (inget sångnummer) var när en från Ariska Brödraskapet hade fuskat med tandskötseln, och skulle få nytt tandkött transplanterat. Han vägrade att få sprutbedövning, så det blev lustgas.
Scenen där han ligger och fnissar med en ljusblå plastgrunka över näsan är obetalbar! Tandläkaren ställer århundradets tv-replik:
"Vad är det med er nazister och gas, egentligen?"
Jag förstår inte hur du menar Fredrik.
När jag läser om hur denne förment mogne, utbildade och erfarne journalist geggar ner sig riktigt ordentligt så känns det ganska meningsfullt att bekämpa fånighet med fånighet.
Alltså: Kastade de sten på journalisten? Synd att det inte var säsong för armerad betong.
Utkast,
tack för en intressant redogörelse.
En sak som jag hajjar till på är dock din formulering "Hebrons judar är idealister, människor, som ser den judiska närvaro i en av de äldsta judiska städer som en viktig och principiell fråga."
Hold on, så stenkastande judar som anser sig ha historisk och religionsrelaterad "rätt" till ett område är idealister, medan stenkastande palestinier med samma agenda är terrorister eller fundamentalister?
"Call a cow a cow." Hebrons judar är fundamentalister, som ser den judiska närvaro i en av de äldsta judiska städer som en viktig och principiell fråga. hade gett ditt inlägg betydligt större tyngd.
Beklämmande, men inte ovanligt och inte enbart riktat mot Israel.
Svenska eter- och tryckta media ägnar normalt ingen energi åt dem som sätter sig på en buss med dynamit runt kroppen. Inte heller till kidnappingar mot lösensumma, alternativt avrättning framför rullande TV-kameror.
Men ge dem en rejäl sexuell förnedring, då jäklar....
Det är inte första gången en svensk reagerat och attackerat Israel eller dess folk för att de känner sig personligt kränkta av någon behandling.
Herman Lindquist skrev en krossande artikel om Israel då hans dotter var utsatt för brysk behandling av säkerhetstjänsten på flygplatsen i Tel Aviv. Han må förlåtas då han agerade som en förgrymmad pappa men ändå, att ta det så personligt!?
Jag känner en svenskamerikansk flicka som utsattes av liknande i Sverige som "fjortis". Alldeles tillintetgjord och storgråtande efter brysk utfrågning fick hon ledas ombord på planet tillbaka till USA. Det händer. Men i fallet Israel var Herman the historian tvungen att ta ut sin ilska mot Israel i pressen. Det tyckte jag var lågt.
Man undrar: finns det något mer personligt kränkande än att ett lands folk utsetts till legitimt mål för mordbombare, att civilbefolkningen är utsatt för ett anfallskrig, bara för att landet existerar?
Och fattat man inte att israeler VET hur somliga européer fjantar sig för terrorister?
SRs korrespondent har verkligen inte fattat realiteten. Han borde skämmas!
Skriv en kommentar
<< Till Startsidan