Uppsala stoppar kvinnliga vårdentreprenörer

Det är sällan man läser en så pass mästrande debattartikel som den som två socialdemokratiska jämställdhets- och landstingspolitiker skrivit i Upsala Nya Tidning. Den är ett svar på en tidigare debattartikel skriven av folkpartisten Maria Mattson Mähl, som menar att socialdemokraterna diskriminerar kvinnorna i vården genom att inte låta dem starta egna vårdföretag.

De båda socialdemokraterna Marlene Svensson i landstingsstyrelsen och Dick Jansson i jämställdhetsgruppen skriver:

Självklart ska det även finnas utrymme för privat verksamhet, vilket bland annat visas av att Uppsala kommun är ett av landets mest privatläkartäta områden. Sedan har det visat sig att intresset för att bedriva vård i privat regi inte alltid är så stort som de borgerliga partierna vill hävda. I Gottsunda t ex drev Praktikertjänst AB vårdcentralen i två år. Först gick det bra, men man kunde inte få det hela lönsamt och avstod från fortsättning.

Först är kommunen alltså Sveriges mest "privatläkartäta", men intresset är egentligen inte så stort? Och vem tror skribenterna att det är som bär en del av ansvaret för att det är svårt att få lönsamhet i verksamheten?

Skribenterna tar också ett annat exempel för att visa att intresset för att starta eget är litet: ingen var intresserad när landstinget ville ”upphandla” en vårdcentral i Stenhaga. Men ingenting sägs om vilka premisser som gällde, eller hur privatekonomiskt intressant det är att driva just en vårdcentral just där. Varför valde landstinget att inte göra det själv?

Den folkpartistiske skribenten anklagade i sin debattartikel landstinget för att beslutet om att förhindra skapandet av privata vårdföretag skadade jämställdheten, eftersom det främst drabbar kvinnor. Sossarna svarar:

Här vill vi peka på att det privata näringslivet där många kvinnor är anställda inom hotell, restaurang och i detaljhandel, ger kvinnorna ofta sämre löner, arbetsförhållanden och möjligheter till utveckling inom sitt arbete än vad landstingsanställda har.

Men när det gäller kvinnornas svåra arbetsförhållanden inom landstinget är det bara en ”viktig uppgift” för de förtroendevalda att lösa i framtiden. Det är alltså inte ett bevis på att jämställdheten är minst lika dålig inom allmän vård som i privat vård:

Landstinget har cirka 11 000 anställda, av dessa är 85 procent kvinnor varav många är lågavlönade. Där har vi förtroendevalda en mycket stor och viktig uppgift och ett direkt ansvar för jämställdhetsarbetet.

Som åtgärder för bristerna på jämställdhet i den allmänna vården nämner sossarna att det kommer att ”anslås ... medel” i 2005-års budget (oklart hur mycket), samt att man tänker satsa på ”forskning” om jämställdhet (som om det behövdes mer sådan för att veta att det är viktigt).

De båda skribenterna avslutar med en sträng och uppfordrande tillrättavisning av Maria Mattson Mähl:

Maria Mattsson Mähl får gärna delta i arbetet för en bättre jämställdhet i landstinget! Det finns mycket att göra! Men tro inte det finns någon genväg med en privatisering av vården. Vi utgår från att du är genuint intresserad av jämställdhet och inte bara av ideologiska skäl är emot vård i landstingets regi.

Och vad är det för fel med att vara skeptisk till vård inom landstinget av ideologiska skäl? Av vilka skäl är de båda socialdemokraterna för en sådan vård? Av medicinska skäl?