Politiskt kontra naturligt våld
Michael J. Totten för ett välformulerat resonemang om varför mänskligt våld uppfattas som hemskare än naturkatastrofer: den fasansfulla Tsunami-katastrofen i Asien riskerar att försvinna från nyhetsrapporteringen inom några dagar (förutsatt att inte många svenskar omkommer), trots att det totala antalet döda och skadade är långt fler än dem som dödats under de senaste 18 månadernas våld i Irak.
Det handlar om skillnaden i ondskefullhet:
Apropå politiskt ondskefullt våld rekommenderar jag en artikel skriven av den tunisiske människorättskämpen och fd chefen för den tunisiska delen av Amnesty International Abu Khawla. Han utreder orsakerna bakom arabvärldens tystnad kring folkmordet i Sudan som begås av sudanesiska araber: The Arab Silence on Darfur:
Det handlar om skillnaden i ondskefullhet:
Political violence is more horrible. In part that’s because human violence of any kind is more horrible. Think about it this way. Would you rather be killed by a tsunami or drowned by a hit man? Would you rather lose a loved one in a car accident or to an axe murderer? Which would be easier to accept?
Murder horrifies because it’s on purpose. It is tainted by evil. It causes more emotional damage because you know someone is happy your loved one is dead.
A tsunami is a very bad thing that just happens. A murder, a rape, an act of terrorism, a campaign of genocide, is shot through with malice. We recoil not only at the event, but at the mindset behind the event. Tsunamis aren't malicious, and nobody plans them.
Apropå politiskt ondskefullt våld rekommenderar jag en artikel skriven av den tunisiske människorättskämpen och fd chefen för den tunisiska delen av Amnesty International Abu Khawla. Han utreder orsakerna bakom arabvärldens tystnad kring folkmordet i Sudan som begås av sudanesiska araber: The Arab Silence on Darfur:
[A] deafening silence was observed throughout the Arab world on the horrendous crime being committed by their fellow Arabs in Sudan [...] In our judgment, the Arab silence could only be explained once we understand the true nature of the twin fascisms of Islamism and pan-Arabism that continue to wreak havoc on Arab land, and the impact they are having on the ignorant masses [...]
For starter, we should notice that the matter wouldn't have raised an eyebrow among Muslim public opinion had the slaughter targeted non-Muslims [...]
Arabs knew about what was going on in Darfur, but they didn't react. Why?
5 Comments:
www.redcross.se
En jättelång kommentar (som kanske ger nåt?).
Jag skrev ett inlägg med både flodvågen och Darfur nyss (på en blog jag har), men som jag tog bort det och publicerar något senare. Just nu känns det nämligen inte rätt att använda ännu ej begravda som argument, om du förstår. Politiska virtuoser (i sin egna ögon i alla fall) som ska vara blixtsnabba, lite inkorrekta eller bara sticka ut är egentligen inte mycket att ha.
(Hann du läsa mitt inlägg förresten? Var mest bara lite för allmänheten att fundera över och tänka till om.)
Det är förresten för övrigt snarast så, att Darfur-konflikten kommer att fortsätta att vara alltför bortglömd när vi glömt detta. Men jag tror inte att vi glömt detta om två dagar. Detta var en av de kraftigaste jordbävningar de senaste 150 åren och den skedde "strategiskt" mitt i ett hav omgivet av de mest befolkade lågländerna och torde väl därför genom flodvågorna kunnat ha åstadkommit minst lika stor skada som om den skett någonstans på land i, t ex (befolkade) Indien. Vidare så är 2000 svenskar ännu försvunna, och dödssiffrorna kan nog stiga ganska rejält, till 50000
(eller 100000?). Hur kan vi kunna glömma detta om långt fler svenskar än antalet som dog på Estonia skulle ha dött (och naturligtvis inte heller bara svenskar). (Jag förstår att något så overkligt lätt kan trivialiseras, men tror du att du inte känner några direkt eller indirekt drabbade om dödstalet nu visar sig vara fyrsiffrigt! I alla fall kommer det nog att ta en bra tag innan nästa våg kommer ...just där - att ge en internationell organisation en uppgift att planera varningssystem längs med alla utsatta kuster, vore det fel/eller strider det mot (hm) liberala höga hästar? (Okej, det finns relativa risker överallt mm, men GPS funkar ju i alla länder, även i de som inte betalat, och vill rika turistvärlden bidra, så varför inte?))
Nåväl, jag klipper nedan in den del av mitt inlägg som handlar om Darfur (klipper bort jordbävningen och den där "kopplingen") där jag nog argumeterar för ett försvar för aktiva insatser i länder som systematiskt och i stor skala mördar den egna befolkningen (det är i alla fall den uppfattning jag nu har) så här (Ha det så bra!!!):
"USA har en längre tid kallat det som sker i Sudan för folkmord, medan bland andra FN och EU, inklusive Sveriges utrikesminister, svävat på målet och på sin höjd benämnt det som något ”på gränsen till folkmord” (FN) eller "folkmordsliknande situation" (utrikesminister Laila Freivalds ord som kommenterats av bland andra Per Ahlmark).
Det är mycket snack från FN, EU (inklusive Freivalds) om att mördandet måste få ett slut och USA har i FN tryckt på för att man ska ta beslut om att agera militärt i Sudan. FN-resolutioner med krav på parterna dock inte lett till någon förändring och USA har i FN varit mera resultatinriktade och sagt: "Våldet och övergreppen måste stoppas nu ... gör nu som vi säger"). Oron baseras väl dels på det som nu hänt i Sudan och dels på händelserna i Rwanda nyligen, där över 900 000 människor mördades i ett ofattbart folkmord (som jag förstått det, delvis kan ha orsakats av strukturer från kolonialtiden, där Belgien även ansetts för passiva inför ett uppenbart våldshets samt att FN drog sig ur istället för att stärka sin position när det hettade till ordentligt). Men i går kom i alla fall nyheten att Tony Blair sänder 3000 brittiska soldater till Darfur-regionen i Sudan, vilket kanske kan vara en vändning. Vad tror du? Är varje beslut som detta ont endast om det inte sker inom ramen för FN? Och vad vore ens ett "demokratiskt FN" – den nya världsorganisation som vissa önskat sig med enbart demokratiska länder i - värt om det beter sig exempelvis som EU-länderna i vapen-embargofrågan för Kina? Är konsekventa demokratikämpar alltid hökar eller neokonservativa träskallar? Rymmer inte ett internationellt förhållningssätt, i kontrast till ett föråldrat inhumanare nationalistiskt synsätt, ett slags så att säga kategoriskt imperativ legitimerandes handlingen hos en Blair eller Bush? Argument som att araber inte är mogna för demokrati eller pluralism klingar i mina öron som inte alldeles olik gammal kolonialistisk rasism (exempelvis Wolfowitz, som dock kanske är en lite väl "gåpåig" neokonservativ, utrycker sig så här:
"Jag minns en underbar stund på en konferens här i
Washington när någon sa att det var arrogant av oss
att pracka på arabvärlden våra värderingar, varpå en
arab reste sig och svarade att det var arrogant att påstå
att det var våra värderingar, när det i själva verket är
universella värderingar".)
Sen må krig för länders frihet vara mer eller mindre väl strategiskt förberedda; okej i Afghanistan, men antagligen ännu oklart hur väl insatsen i Irak förberetts i förhållande till problemen där. I alla fall om man ska tro alla de rapporter som verkar ha synat saken och från Bush-administrationens sida bland annat bemötts med att man visst förberedande talat med irakiska nyckelpersoner. Det finns dock enbart skäl att nu hoppas att eventuella brister så väl som det går åtgärdas och att utvecklingen mot Iraks framtida styre sker på bästa möjliga sätt. (Lite märkligt ter sig dock Blairs beslut om att flytta trupper till Darfur för att de inte längre behövs i Irak, då det ju är just brist på trupper som anses vara ett ganska akut problem - men kanske inte i britternas område, södra Irak, där det ju varit rätt lugnt...)"
(Bloggen jag har är förresten magnusorerar.blogspot.com)
--
Magnus
Jag tror att jag blev missuppfattad. Jag refererade vad Michael J. Totten skrev, i betydelsen att det är hemskt att naturkatastrofer ofta försvinner från media radarskärmar, och folks medvetande, på några dagar.
Det finns många svenskar i katastrofområdet, och det är självklart att alla känner en fruktansvärd oro, och hoppas tillsammans med deras familjer och vänner. Det som hänt är skrämmande, och familjeödena som man hört talas om i många fall hjärtslitande.
Jag ska ändra formuleringen i inlägget så att det blir tydligare.
Mvh - Alicio
Tycker fortfarande - trots ditt "exception" om många döda svenskar - att din teori haltar betänkligt.
Du jämför döda i Irak med döda av naturkatastrofen, och anser att det beror på hur man dött. Men det är ju oerhört mycket annat som spelar in och fäller ditt resonemang.
För det första är skillnader i avstånd till de drabbade - kulturellt antagligen i högre grad än geografiskt - även vad beträffar Irak och katastrofer längre bort (och när inga svenskar drabbas, ja) av gigantisk betydelse. Minns du att 2 miljopner mördats i södra Sudan de senasta decennierna? 50 000 eller 70 000 för nåt år sen? Hur minns vi 900 000 mördade rwandier i förhållande till 3000 mördade i 9/11?
Nu tappade jag tråden..... Jo, Knutby jämfört med Rwanda? Kriminalromaners lockelse vs naturvetenskapliga skildringars mindre lockelse o s v.
I alla fall så anser jag att både detta relativiserande av lidande eller exempelvis HAX gnäll på politiker som moraliserande just nu på hans blog (politiker som naturligtvis gjort misstag) eller allt annat moraliserande trams som ideologiskt övertygade i alla läger, och inte minst grabbiga neokonservativa eller libertarianer, raspar ut sig just nu är så barnsligt och underminerande deras förtroende på ett tämligen pinsamt sätt.
Jag diskutterar förresten på den sajt du länkade, och för tesen att all ondska är en slags missriktad välvilja och har orsaker i bakgrund T ex Tjetjenier som drabbats av vågor av genopmgripande. förstörelse, förskingring och splittring av Sovjetunionen och Ryssland - kanske mer än 10% av befolkningen döda och bostäderna skövlade i enormt stor skala - är det något som påverkar OCH FÖRKLARAR terrorn i Beslam, och är den fattigdom med vars hjälp iofs ideologiska al-Qaida ganska framgångsrikt verkar rekrytera sitt folk en förutsättning för organisationens vidare fortlevnad?
Det senare kan man säkert invända mot, men samtidigt får vi väl erkänna att effekten finns; att man inte rekryterar 100 al-Qaida-soldater på Östermalm, eller?
Detta säger jag samtidigt som jag stödde Afghanisatankriget och anser att Irakkriget principiellt kan försvaras (fast jag ibland haft dubier om en hållbar politisk strategi existerat - där jag dock är optimist och anser att slutet på Saddams skräckvälde väger över).
Jag tror att det som uppfattas som närmare (kulturellt eller geografiskt) och därmed underlättar inlevelse väcker ett större intresse och engagemang än det som är svårt att relatera till. Det är självklart och naturligt (mänskligt) och behöver inte vara moraliskt förkastligt eller ett tecken på att liv inte värderas lika. Det är bara att gå till sin egen familj. Om någon närstående drabbas grips man mer än om något händer en främmande person.
Gällande andra konflikter såsom Sudan och Rwanda: om du har följt vad jag skriver så ser du att jag vid upprepade tillfällen försökt att skriva om dessa bortglömda tragedier, och att ställa dem i proportion till det som rapporteras mest.
Mvh - Alicio
Skriv en kommentar
<< Till Startsidan