Vem bär ansvaret för beslutet i en folkomröstning?

Östgöta Correspondentens ledarredaktion ger några bra exempel på problemen som en folkomröstning om EU:s grundlag skulle innebära:

I en demokrati som den svenska hör rådgivande folkomröstningar till undantaget. Tanken är att valda politiker ska fatta beslut på tydligt redovisade grunder, så att de kan ställas till svars i ordinarie riksdagsval.

Folkomröstningar innebär ofta att det blir oklart vem som egentligen bär ansvaret för avgörande beslut. För riksdagsledamöterna är det inte lätt att veta om de i kammaren ska rösta efter sin övertygelse, eller om de ska följa omröstningsresultatet.

En folkomröstning inbjuder dessutom till förenklade argument på båda sidor, och kan leda till olyckliga låsningar i politiken. Inte sällan är det oklart vad folkomröstningen egentligen gäller. Det visar inte minst 1980 års kärnkraftsomröstning. EU:s nya grundlag är ingen enkel fråga om ja eller nej.

Vad innebär ett nej till fördraget? Betyder det nej till hela EU? Eller ett ja till maktfördelningen inom dagens EU, med ett otal krångliga fördrag som grund?

Ett viktigt argument handlar också om att respektera resultatet av 1994 års folkomröstning.