Jacques Chiracs sannolike efterträdare avancerar

- Han vågar trotsa sina chefer.
- Han visar handlingskraft istället för endast retorisk förmåga.
- Han har en vänskaplig relation till både Demokraterna och Republikanerna i USA.
- Han lider inte av kränkt stormaktskomplex.
- Han talar bra engelska.
- Han är under 50 år gammal.

Tro det eller ej, men Nicolas Sarkozy är fransk toppolitiker.

Finansminister Sarkozy sitter i Jean-Pierre Raffarins regering under Jacques Chiracs överinseende, och det är tack vare hans popularitet hos väljarna. För hos Chirac ligger han inte bra till. Men "Sarko" som han kallas vägrar att förlamas av den politiska mobbing som Chirac inledde mot honom sedan Sarkozy hade givit sitt stöd till presidentkandidaten Balladur vid det förr-förra presidentvalet.

Sarkozy är omåttligt populär bland fransmännen, inklusive av många på vänsterkanten. Särskilt efter sin effektiva kamp mot "osäkerheten" (främst mot våldet och den ökande islamistiska rekryteringen i de franska förorterna) som inrikesminister. De flesta är överens om att han lyckades mycket bra i det jobbet.

Den halsstarrige och komplexfyllde Jacques Chirac är dock orolig för att den som han en gång kallade "galaxens pariah", och vid ett TV-tal på nationaldagen i år, till TV-tittarnas chock, öppet anklagade för att driva en politik "med litet p" (dvs utmanade Chiracs ceasar-fasoner) ska bli aktuell som presidentkandidat i valen 2007.

Chirac hade hellre sett den f.d. pemiärministern Alain Juppé som efterträdare till presidentposten, men denne är nu "ovalbar" efter en kriminell skandal. Chirac valde sedan att uppfinna en helt ny "princip": en minister (Sarkozy) kan inte vara presidentkandidat utan att först ha blivit premiärminister. Och nu har Chirac krävt att Sarkozy avsäger sig rollen som finansminister om han vill bli ordförande för det konservativa partiet UMP som båda två tillhör. UMP kommer med all sannolikhet att välja Sarkozy till den posten i november. Och premiärministern betonade att han inte får använda posten för att kritisera Chiracs och regeringens politik:

"Our first loyalty is to the president of the republic [...] No exceptions can be made to this principle."

Nu har den franske politiske rebellen gått med på att avsäga sig ansvaret vid rodret för Frankrikes hårt tyngda finanser om han blir vald till UMP-ordförande, men tillägger att han tänker säga ifrån när han är oense med presidenten eller regeringen i olika frågor.

Steget mot presidentens Elysée-palats är nu taget, och mycket talar för att det blir han 2007. Och det behöver såväl Frankrike, Europa och USA.

Läs mer på franska i L'Express.